Desiderium

Göta kanal avklarad (nästan)!

2010-07-12T18:01:00Z

Inte mycket till långsegling kanske men jag kommer ju att vara borta sex veckor, så jag känner mig ändå lite som en långseglare!

Lämnade Karlslund, Dalarö i lördags (2/7) och har efter drygt en vecka hamnat i Sjötorp. Inte lång från mina hemtrakter så jag har träffat en del gamla kompisar som kommit o hälsat på, för att inte tala om mamma, pappa, syrran och hennes familj! Jätte kul att se dem!

Nu väntar slussning ensam de sista slussarna som är kvar innan jag beträder Vänerns vatten på riktigt. Min plan att vara i Göteborg på fredag lunch tror jag knappt på längre, hoppas bara att jag hinner ner innan konserten börjar. Hoppsan var är biljetterna?

Som tur är behövs väl knappt biljetter längre, de finns ju på nätet.

Värmen de sista dagarna gör en ganska slö och loj, men tror att det beror på att man ligger i hamn och det är en massa folk som bara går omkring o käkar glass som gör att man själv gör samma sak.

Det har gått fint i kanalen, i praktiken inte en enda malör, bara lite fel som vi lastar vår brist på erfarenhet i början av kanalen. Ska väl inte ropa hej ännu såklart eftersom jag trots allt har några slussar kvar att göra imorgon, själv!

1:a pris i slussvakttävlingen får hon i Forsvik, hon var från Stockholm och kände nog av lappsjukan efter sex veckor i Forsvik och var extra pratsjuk när vi kom förbi.

1:a pris i gästhamnstävlingen får nog Tåtorp, Bira á 6,9% samt ett bestialiskt mord förra året i kombination med "Sista färden" känsla avseende personligheterna på kajen avgjorde!

Efter en vecka med polarna på båten sprider sig ett konstigt lugn när de for i Töreboda, på ett sätt skönt att inte behöva tänka på nån annan, men samtidigt....

Sammanfattningsvis, jag kan rekommendera kanalen för nästan vem som helst, surrealistisk känsla att "segla" ovanför husen och i akvedukterna, sjöarna var väl så där, mycket vass i strandkanterna, och såklart motvind hela tiden!

Börjar det töa?

2010-01-18T21:18:00Z

Så var första planeringen gjord inför resan. Vi kom väl inte så väldgt långt förutom att vi konstaterade att vi borde vara fyra stycken i utgångsläget. På så sätt garderar vi oss för att någon, ofrivilligt, kan falla bort, INNAN vi åker. Mycket saker kan hända som gör att man inte KAN följa med. Därmed har frågan gått ut till några andra om de vill följa med. Vi tror att det är bättre att vara fyra än att vara två. Dessutom konstaterade vi att vi inte kommer att få så mycket tid till att turista i Riga. Troligen kommer vi fram någon gång på onsdag morgon och vi känner oss tvingadeatt sticka därifrån på torsdag kväll för at vara säkra på tt komma hem i så pass god tid att vi hinner arbeta på måndag. Jag bokade in ett möte på tisdagen idag, så då MÅSTE vi vara hemma igen! Syftet med resan är ju inte att turista i Riga, utan att se hur det är att segla länge (relativt såklart, men med mina mått länge) och känna på att gå vakt och att segla mörkt. Den tid vi har kanske vi hinner med nått kul ändå, Patrik hade hittat nått litet microbryggeri som verkade vara värt ett besök. Jag skall dessutom försöka få till lite löpning, maran närmar ju sig då med stormsteg!

Seglet har inte kommit ännu, lika bra är det, det är ju ytterligare tio lax som man ska ut med! Hoppas Patrik rätt när han säger att det kommer att göra stor skillnad mot om jag hade köpt ett billigare (läs Boding) segel. Fick några bra tips under helgens Kustskepparkurs på vad jag skall göra med det gamla seglet. Skidfodral, verandatak var några bra varianter. Kanske kan det vara bra att ha ett gamalt segel liggandes också?

Apropå Kustskepparen, helgens övningar var misstänkt lik den kurs jag gick för att ta Förarintyget, enda skillnaden verkade vara att man nu räknade med avdrift, deviation, missvisning och ström när man räkande på kurserna. Ska det vara så? För mig känns det som om det borde vara större skillnad mellan kurserna, kanske tycker jag så eftersom detinte var så länge sen som jag tog förarintyget, de som tog det för länge sen verkade ha lite mer problem... Jag gick för övrigt kursen på Sjöskolan på Beckholmen, juste miljö! Lite dumt att det är så långt till maten under lunchen bara. Blå porten är ju kanon, men om man går dit vill man ju sitta en stund, inte slafsa i sig nått väldigt fort. På söndagen gick vi till caféet som ligger granne med "Lilla Hasselbacken", halva priset, men också hälften så gott!

En helt annan grej.
Det är ju helt otroligt, det som hänt på Haiti, jag har aldrig varit där men som det verkar är det ju ett land som historikt har drabbatsav den ena diktatorn efter den andra utan att någon utanför landet brytt sig så värst mycket om det. Sen händer det här stackars människor! Det som jag reagerar på är det frosseri i lidande som journalistkåren OCH hjälporganisationerna hänger sig åt. Man blir ju beklämd när man hör journalister prata om den fruktasvärt brutala plundring och de våldsamheter som KOMMER att hända. Det har ju inte hänt än! Skulle inte förvåna mig om de är journalisterna som hetsar folk att springa omkring och skjuta i luften etc. Är inte detta ett sätt att bidra till att göra katastrofen värre? Bara en stilla undran.

Chilligrytan från igår smakade fantastiskt nu i kväll, det blir matlåda på den imorrn, och ett antal dagar till! Tricket är att låta den puttra läääääääänge! Tror nog att det är en sån gryta som kommer att bli mitt bidrag till köket på resan till Riga.

SÅÅÅÅ skönt att känna att träningen har kommit igång igen! Känns som om jag tränar lite mer allsidigt nu än vad jag har gjort förrut då jag, nästan, bara sprungit. Styrketräningen har, tror jag iaf, gett lite resultat också faktiskt, målsättningen måste vara att jag skall kunna gör fem dips och fem chins inna jag åker till Portugal i mars. Helt slut i armar o ben nu ikväll efter hårt pass på SATS Marievik.

Nu är det sagt, det finns alltså ingen återvändo

2010-01-10T19:51:00Z

Sjökorten och gästflagga är köpta, visserligen tog det tre besök på Nautiska för att få rätt flagga. Nu är iaf. ledigheten inlagd i kalendern, kompisarna vet om att vi ska åka så det finns ingen återvändo. Men kunde besättningen på Sally Blue dra iväg jorden runt utan att veta nått kan väl vi komma till Riga utan problem.

Jag har precis kommit påatt det är bara några veckor innan Stockholm marathon som vi skall över, det betyder att jag troligen kommer att vilja köra ett riktigt långpass i Riga, ska försöka hitta en bra bana att ta mig runt på, det bord ju finnas en och annan sevärdhet i den stan.

Vilken skön känsla det var att knalla från butiken med sjökorten i påsen! Det känns som att sätta spaden i marken eller trycka på beställningsknappen!

Planeringen är, nästan, halva resan. Första planeringsmötet på torsdag. Som tur är bor ju inte Patrik i Sthlm så för att spara tid måste vi träffas på en pub nära centralen, det passar oss rätt bra. Det blir trots det otroligt kalla vädret lite mer sommarkänsla när man vet vad som komma skall i form av båtäventyr. Snart kommer väl det nya seglet också! Mycket"sommaraktiviteter" så här mitt i vintern, för att inte tala om kommande helgs Kustskepparutbildning på Beckholmen.

Promenerade runt Beckholmen i det fina vädret i lördags, Sjöskolans båt Anna såg något infrusen ut, så det lär ju inte bli nån praktik ännu på ett tag. Kanske när isen lossnar i slutet av juni.

Att sen semesterns aktiviteter också börjar ta form är ju inte helt fel det heller. Hur mycket semester behöver man för att det skall kännas som att man har tillräckligt med tid?

Träningen börja också funka allt bättre efter en höst som varit under all kritik. Konstigt nog blir det mindre träning när man som bäst behöver den. Så är det iaf. för mig, det borde vara tvärtom, när man mår dåligt skll man orka träna lite mer, eller åtminstone ORKA träna, eftersom det ger så mycket sköna sidoeffekter. Ska försöka at inte bli lika fanatisk med träningen nu, det blir lätt lite för mycket av det goda, det bästa är om jg kan klara att vara normal, det gäller ju både träning, livet, seglingen, jobbet och allat annat. Det vore ju en trevlig upplevelse,som omväxling.

Börjar så sakteliga inse att den stora dagen kommer närmare och närmare också! Förrut har jag verkligen velat ha festen på våren och känt det som ett misslyckande om det inte blir så, nu känns det som om det inte alla vore fel med en höstfest, det är ändå så himla många helger uppbokade redan under våren. Skönt att få lite mer tid på sig. Även at planera den är ju alva "resan", kanske lika bra att dra ut på det lite...

Hur hittar man ett lugn inom sig, om allt runt omkring är en orkan? Hur slappnar man av med sig själv, utan att känna flåset i nacken? När känner man sig nöjd? Måste det alltid finnas nått att göra, planera, genomföra? Hur kommer man utanför stormen och tittar in på den och de som flyger omkring?

Jul och planeringen startar på allvar

2009-12-27T15:07:00Z

En idé som blir verklighet? Kommer vi iväg? Vad behöver vi, vad är onödigt? Många frågor! Riga tor. Kristihimmelsfärdsveckan, det blir ett äventyr för oss som inte lämnat Svedala med båt mer än till Åland. Inspiration från böcker, föreläsningar på båtmässan prata med vänner. Allt sammantaget gör att jag måste försöka. Det som gör livet är vad man gör av livet, eller hur?