Snön lyser vit på fur och gran, snön lyser vit på taken – på båtklubbens snötäckta plan är endast den som ska avsegla av allt att döma vaken!

 

De flesta fritidsbåtsägare glömmer båten så fort den är övertäckt på hösten och sedan existerar den inte för många, förrän till båtmässan i mars då allt måste fixas i ett huj.

För en avseglare innebär sista vintern att alla jobb har en tydlig tidsgräns och att miljoner saker ska fixas innan den där dagen i maj-juni då avseglingen är bestämd till.

 

Att jobba i båten när det är minus tio grader utanför gör att arbetspassen blir korta och att en varmt bad kan behövas för att få tillbaka värmen igen.

 

Ett snabbt praktiskt tips; en värmefilt (som många engelsmän gillar att ha under madrassen) fasttejpad med isolering på utsidan av skrovet där man ska plasta, höjer temperaturen på materialet så att det härdar!

 

Står man ut med lukten kan man lacka inredningen hemma under de kalla månaderna och också börja ta fram och lista all utrustning som ska ner till båten. Det ger bra översikt. Möjligen kan ens icke-långseglande vänner på besök kanske höja ett ögonbryn över att en aktivitet kan ta över så totalt.

Sedan kan det vara dags att under vintern testa ut lämpliga frystorkade eller konserverade rätter som man kan stå ut med ett per veckor i sträck om det skulle behövas. De godaste (minst äckliga?) köper man ett par kartonger av!

 

Att gå så långt som att sova under köksbordet sista månaden som seglarfamiljen i Lasse Åbergs Sällskapsresan 3 behöver man kanske inte göra. Men i grunden är det ingen dålig idé – att mentalt förbereda sig är minst lika viktigt som att ha båten färdig eller pengar på banken. Att ha fokus på det man ska göra är viktigt, det kan vara lätt att låta tillfälligheter ta överhanden.

 

Det jobbigaste och svåraste med att långsegla är att ta första steget och lägga loss förtöjningarna. Sedan brukar det lösa sig!