Plåtskrov Det största problemet vid plåtskrov är utan tvekan kondensen, sedan kommer avkylningseffekten som är avsevärt större än på ett träskrov.Kondenseringen uppstår genom kalla väggens princip, dvs. varm luft träffar kall plåtyta och fukt utfälls på plåten. Hur löser man det här då, ja här kommer några förslag: Först olika material och deras egenskaper. - Stenull, Rockwoll godkänt av sjöfartsverket, klarar 1300 grader Celsius och smälter sedan sakta. Högt K-värde, suger inte upp fukt och kostnaden är mycket rimlig.Ger ett bra retarderande brandskydd.( Hindrar värmestrålningen vid brand)
Nackdelar: Egentligen inga om jobbet görs noggrant. - Markskivor, Rockwoll också godkänt, är en hårdare variant av stenull som inte låter sig böjas hur som helst. Högt K-värde kostar lite mer än stenullen.Ger ett bra retarderande brandskydd.
Nackdelar: Egentligen inga om jobbet görs noggrant. - Polyuretanskum sprutas direkt mot skrovet till önskad tjocklek. Högt K-värde som dock minskar drastiskt med åren, kostar massor av hundralappar per kvadratmeter.Vet ej idag om det finns godkända typer av poly, ej heller om brandegenskaper.
Nackdelar: Att K-värdet sjunker med åren och att det blir ett helsike om man måste skära eller svetsa efteråt, måste skrapas bort innan och det är svårt. - Glasull, Gullfiber inte godkänt pga. eldfaran, suger upp massor av vatten och ruttnar.
- Frigolit, ej godkänt, avger mycket giftiga svarta gaser vid brand och erbjuder inget retarderande branskydd, då den smälter direkt vid ganska låga temperaturer. Har visserligen högt K-värde men vad hjälper det om man inte kan andas..
- Aerolen, ett tunt material 1,5 eller 3 mm som ger bra kondensskydd. Vid brand uppstår endast koldioxid & vatten, varför ingen hälsofara finns. Används som stegskydd under parkettgolv för att undvika knarr. Lättskuret/klippt, lättlimmat, ingen vikt.
Nackdelar: Inga som vi upptäckt, ganska billigt för en 20 meters rulle. - Liggunderlag, skall vara av godkänd typ som ej avger giftiga brandgaser jmf. aerolen. Finns från 10-30 mm och ger ett mycket bra kondensskydd.
Nackdelar: Kostar ganska mycket per kvadratmeter. Lämpligt inköpsställe Kuntze AB, Lindhagensgatan, Stockholm. - Tjärepoxy, finns en godkänd variant, ger ett mycket gott kondens- &rostskydd.
Nackdelar: Hög kostnad, mycket jobb att applicera, bökigt om skär- & svetsjobb skall göras efteråt. - Plåt, definitivt godkänt, mest lättarbetat är 0,5 mm galvad halvmjuk, som ventilationsplåtisarna använder.Idealiskt för snygga och rena maskinrum.Goda brandegenskaper, står emot olja m.m. Lätt att montera med popnit eller skruv.
Nackdelar: Näe, inga kända - Gips, javisst, både godkänt och bra. Mycket bra brandskyddsegenskaper, lätt att beabeta, ytbehandla och måla. Ger ökad isoleringseffekt ihop med stenull. Mycket bra ljuddämpande effekt. Lågt pris, 6mm 90x270cm kostar ca: 60:-
Nackdelar: Väger rätt mycket ca 30-40kg per skiva beroende på tjocklek.Kan dock vara positivt om man behöver barlast i skrovet. Det blir fort kilon.
Hur gör man då? Två grundprinciper finns, antingen limmas isoleringen direkt mot plåten eller så läggs den med en luftspalt och god ventilation.
Tänk bara på en sak, glöm det här med fuktspärr och andra finesser som finns på hus. Det skapar bara bekymmer på ett fartyg.
Dra inte ned isoleringen onödigt långt i kölen/under vattenlinjen, det skall inte behöva bli blött pga. lite vatten i kölen.
Glöm inte intag för friskluft och en bra utsugsfläkt så Du sörjer för god genomventilation. Har själv provat luftspaltsmetoden p.g.a skrovets konstruktion.
Skrovet har längsgående internaler(stringers) med 8 cm mellanrum. Spantavståndet är 35 cm., därför las 95mm stenull mot internalerna, vilket gav en luftspalt på ca 25mm mellan isolering och skrov.
På detta skruvades 7mm furuplyfa och detta stängdes sedan med 6 mm renoveringsgips.
Pga. skrovets form kunde inte tjockare material läggas. Dock ger det ett mycket gott brandskydd, samtidigt som gipsen stänger luftflödet genom isoleringen och förbättrar isoleringsgraden avsevärt. Gipsen är dessutom en fantastisk ljuddämpare.
Skulle kondens avfällas så rinner den ner ikölen och tas upp av den ciurkulation som finns där.
Efter 3 år har inget negativt inträffat och den enda kondens vi kan se är i kölen i maskinrummet, där är det aludurk och plåtisolering med 95 mm stenull, men inte lika varmt som i övriga utrymmen.
Under dessa tre år har inombordstemperaturen varit 20 grader, vilken borde gett en hel del kondens.
Finns också i vår flotta ett exemplar där markskivor limmats direkt mot skrovet och alla spant täckts med 10mm liggunderlag av godkänd typ. Efter första vintern har inga nackdelar visat sig, men det återstår att se efter ytterligare något år.
Gemensamt för för dessa två är att skrovets insida först blästrats och målats med International rostskyddsfärg KHA. Den ger en mycket hård glasartad yta och skyddar under många år , visserligen kostar den rätt mycket, men det är helt klart den bästa investering man kan göra.
Detta är bara en grundfärg, men under isoleringen räcker det med två lager.
Har målat akterdäck med tre lager för 3,5 år sedan och det håller fortfarande utan ytfärg. Har Du funderingar om rätt färg och förarbetet skall Du ringa Tommy på CTV-Danab färg (Internationalspecialist) på 08-98 20 00. Har Du möjlighet att lägga ett tjockt lager isolering så kan Du välja exempelvis två lager 45 mm eller tjockare.
Du lägger det första lodrätt i spanten, och det andra vågrätt för att låsa och få maximal effekt utan luftsprickor.
Försök att få tjockast isolering i tak mot däck då värmen stiger uppåt. Om däcket blir snöfritt på vintern är det för dåligt isolerat.
Om Du kan ana spanten genom snön så är det dock okej då dessa transporterar lite värme inifrån. Enda sättet att undvika det är att isolera även dessa med minst 40 mm, men det handlar ju om vad man har för utrymme. Träskrov Här gäller andra förhållanden, men vi har viss erfarenhet från en trålare från 30-talet som isolerades 1974 och klarat sig förvånansvärt bra. En luftspalt på ca 40mm lades mot bordläggningen därefter plyfa, isolering 70mm och teakskivor utanpå.
Ett träskrov ger ju ingen direkt kondens och behåller värmen i träet på ett helt annat sätt. Här är fukten den stora fienden, ingen träbåt är ju helt tät, och trä suger åt sig fukt, ruttnar, och måste bytas. Usch!
Sörj för god ventilation genom skrovet, de flesta träbåtar saknar ju skott och en bra utsugsfläkt i maskinrummet med ett luftintag längst förut sörjer för god genomventilation i kölen. Du slipper oxå maskinrumslukten.
Det är helt klart lättare att få varmt och gott i en trålare med 2 tums bordläggning än i ett stålskrov. |